{"id":7344,"date":"2014-12-13T18:22:23","date_gmt":"2014-12-13T14:22:23","guid":{"rendered":"http:\/\/kultur.az\/?p=7344"},"modified":"2014-12-13T18:22:23","modified_gmt":"2014-12-13T14:22:23","slug":"dunyanin-%c9%99n-q%c9%99rib%c9%99-8-inc%c9%99s%c9%99n%c9%99t-%c9%99s%c9%99ri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kultur.az\/?p=7344","title":{"rendered":"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri"},"content":{"rendered":"<div class=\"content\">\n<p class=\"article-entry\">\u00d6t\u0259n \u0259srin 20-ci ill\u0259rind\u0259 Fransada yaranm\u0131\u015f, XX \u0259srin b\u0259dii m\u0259d\u0259niyy\u0259tind\u0259 avanqard c\u0259r\u0259yan say\u0131lan s\u00fcrr\u00fcalizmin n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259ri inan\u0131rd\u0131lar ki, inqilab yuxularda ba\u015flay\u0131r. Psixoanalizmin banisi Ziqmund Freydd\u0259n ilhamlanaraq, s\u00fcrrealistl\u0259r t\u0259ht\u0259l\u015f\u00fcur inc\u0259s\u0259n\u0259t yaratma\u011fa ba\u015flad\u0131lar. Onlar aras\u0131nda d\u00fcnya inc\u0259s\u0259n\u0259ti tarixind\u0259 iz qoyan n\u00fcmun\u0259l\u0259r d\u0259 az deyil.<\/p>\n<div class=\"article-text\" style=\"font-weight: normal !important; font-style: normal !important;\">\n<p><b><i>Salvador Dali, &#8220;X\u0259r\u00e7\u0259ng-telefon&#8221; (1936)<\/i><\/b><br \/>\nDalinin 1936-c\u0131 ild\u0259 s\u00fcrrealist r\u0259ssam Eduard Ceymsl\u0259 birg\u0259 yaratd\u0131\u011f\u0131 &#8220;X\u0259r\u00e7\u0259ng-telefon&#8221; inc\u0259s\u0259n\u0259tin bu n\u00f6v\u00fcn\u0259 ikonik misald\u0131r. Adi telefon v\u0259 d\u0259st\u0259yi x\u0259r\u00e7\u0259ng formas\u0131nda olan \u0259s\u0259rl\u0259 Dali texnika \u0259srini v\u0259 insanlar\u0131 bir-biril\u0259rind\u0259n uzaq salan audiokommunikasiya vasit\u0259l\u0259rini l\u0259n\u0259tl\u0259yir.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/Salvador_Dali_Lobster_Telephone_1936.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"493\" height=\"292\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>Demien Herst, &#8220;Ya\u015fayan birinin d\u00fc\u015f\u00fcnc\u0259sind\u0259 \u00f6l\u00fcm\u00fcn fiziki m\u00fcmk\u00fcns\u00fczl\u00fcy\u00fc&#8221; (1991)<\/i><\/b><br \/>\nBritaniyal\u0131 heyk\u0259lt\u0259ra\u015f bu s\u00fcrrealist \u0259s\u0259rind\u0259 formalin m\u0259hlulunda saxlan\u0131lan uzunlu\u011fu 4,3 metr\u0259 \u00e7atan k\u00f6p\u0259kbal\u0131\u011f\u0131n\u0131 g\u00f6st\u0259rir. Bu t\u0259bii tarixi n\u00fcmun\u0259 \u015f\u00fc\u015f\u0259 vitrinin q\u0131r\u0131lma perspektivl\u0259ri il\u0259 h\u0259r\u0259k\u0259tin ill\u00fcziyas\u0131n\u0131 n\u00fcmayi\u015f etdirir. Tan\u0131nm\u0131\u015f kolleksioner \u00c7arlz Saat\u00e7inin maddi d\u0259st\u0259yil\u0259 yarad\u0131lan v\u0259 ya\u015fayan birinin d\u00fc\u015f\u00fcnc\u0259sind\u0259 \u00f6l\u00fcm\u00fcn fiziki m\u00fcmk\u00fcns\u00fczl\u00fcy\u00fc \u0259s\u0259rinin d\u0259y\u0259ri 50 000 funt sterlinqdir. Herst bu i\u015fin\u0259 g\u00f6r\u0259 Terner m\u00fckafat\u0131na layiq g\u00f6r\u00fcl\u00fcb. K\u00f6p\u0259kbal\u0131\u011f\u0131 2004-c\u00fc ilin dekabr ay\u0131nda 12 milyon dollara kolleksiya\u00e7\u0131 Stiv Koen\u0259 sat\u0131l\u0131b.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/Damien_Hirst_The_Physical_Impossibility_of_Death_in_the_Mind_of_Someone_Living_1991.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"553\" height=\"284\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>&#8220;Konstantinin Kolossu&#8221; (IV \u0259sr)<\/i><\/b><br \/>\n\u0130mperator Konstantinin heyk\u0259linin n\u0259h\u0259ng qal\u0131qlar\u0131 Roman\u0131n Kapitoline muzeyind\u0259 saxlan\u0131l\u0131r. \u018fsrl\u0259r boyu bu heyk\u0259ld\u0259n ilhamlanan icn\u0259s\u0259n\u0259t xadiml\u0259ri olub. XVIII \u0259srd\u0259 Henrix Fyussli b\u00f6y\u00fck m\u0259rm\u0259rd\u0259n Konstatinin q\u0259rib\u0259 heyk\u0259lini yarad\u0131b. 50-ci ill\u0259rd\u0259 is\u0259 heyk\u0259lin qal\u0131qlar\u0131 \u0259sas\u0131nda Robert Rau\u015fenberq h\u0259mkar\u0131 Say Tvomblinin r\u0259smini \u00e7\u0259kib.\u00a0Bu abid\u0259nin \u015f\u0259ffaf miqyas\u0131 bir n\u0259tic\u0259 do\u011furur: onun qal\u0131qlar\u0131 tamamil\u0259 s\u00fcrreald\u0131r.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/colossus_of_constantine1329953224458.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"521\" height=\"328\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>Xoan Miro, Obyekt (1936)<\/i><\/b><br \/>\nXoan Miro XX \u0259srd\u0259 inc\u0259s\u0259n\u0259tin m\u00fcc\u0259rr\u0259d v\u0259 s\u00fcrrealist istiqam\u0259tl\u0259rinin liderl\u0259rind\u0259n biri olub. Onun \u0259s\u0259rl\u0259ri bir \u00e7ox r\u0259ssamlara, roman v\u0259 cizgi filml\u0259rinin yarad\u0131c\u0131lar\u0131na ilham m\u0259nb\u0259yi olub. \u0130spaniya, Yaponiya, Fransa, AB\u015e v\u0259 dig\u0259r \u00f6lk\u0259l\u0259rd\u0259 \u0259n m\u00fch\u00fcm b\u0259dii h\u0259r\u0259katlar\u0131n ortaya \u00e7\u0131xmas\u0131 \u00fc\u00e7\u00fcn b\u00f6y\u00fck i\u015fl\u0259r g\u00f6r\u00fcb. Xoan Mironun m\u00fcxt\u0259lif modell\u0259ri kombin\u0259 ed\u0259r\u0259k yaratd\u0131\u011f\u0131 s\u00fcrrealist obyekt tutuqu\u015fu, qad\u0131n\u0131n corabl\u0131 aya\u011f\u0131, x\u0259rit\u0259, papaq v\u0259 yell\u0259n\u0259n topdan ibar\u0259tdir. Onun \u0259s\u0259rl\u0259rind\u0259 h\u0259yat h\u0259r g\u00fcn beyni a\u00e7an yeni bir sehr hissi v\u0259 m\u00fc\u0259mma yarad\u0131r.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/oan_Miro_1Object_1936.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"530\" height=\"255\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>Meret Oppenheim &#8220;M\u0259nim day\u0259m&#8221; (1936)<\/i><\/b><br \/>\nParisd\u0259 v\u0259 Nyu Yorkda d\u00fcnya \u015f\u00f6hr\u0259ti qazanm\u0131\u015f alman-isve\u00e7 s\u00fcrrealist r\u0259ssam Meret Oppenheim d\u00fcnyan\u0131 biz\u0259 ba\u015fqa g\u00f6zl\u0259 g\u00f6st\u0259rm\u0259y\u0259 \u00e7al\u0131\u015f\u0131b. &#8220;M\u0259nim day\u0259m&#8221; \u0259s\u0259rind\u0259 sex v\u0259 \u0259rzaq sanki v\u0259hd\u0259td\u0259dir. Oppenheim g\u00fcm\u00fc\u015f qabda bir c\u00fct h\u00fcnd\u00fcrdaban a\u011f ayaqqab\u0131n\u0131 feti\u015fizm n\u00fcmay\u0259ndl\u0259ri \u00fc\u00e7\u00fcn dadl\u0131 bir yem\u0259k kimi t\u0259qdim edir.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/Meret_Oppenheim_My_Nurse_1936.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"640\" height=\"421\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><i><b>Corco de Kiriko, &#8220;Sevgi n\u0259\u011fm\u0259si&#8221; (1914)<\/b><\/i><br \/>\n\u0130talyan r\u0259ssam v\u0259 n\u0259z\u0259riyy\u0259\u00e7i Corco de Kiriko m\u00fcasir r\u0259ssaml\u0131qda s\u00fcrrealizmin ilk n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259rind\u0259n hesab olunur. Onun \u0259s\u0259rl\u0259ri Maks Ernstin, \u0130v Ttanqinin v\u0259 Salvador Dalinin i\u015fl\u0259rin\u0259 \u0259h\u0259miyy\u0259tli t\u0259sir g\u00f6st\u0259rib. &#8220;Sevgi n\u0259\u011fm\u0259si&#8221;-nd\u0259 rezin \u0259lc\u0259kl\u0259r uy\u011funsuz bir \u015f\u0259kild\u0259 m\u0259rm\u0259r ba\u015f\u0131n yan\u0131nda as\u0131l\u0131b. Bu sad\u0259c\u0259 \u00e7\u0259kilmi\u015f bir fantaziya deyil, real d\u00fcnyadan s\u00fcrrealist bir obyektdir.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/gallCorco_de_Kiriko.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"641\" height=\"239\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>Robert Ernest Milton Rau\u015fenberq, &#8220;Monoqram&#8221; (1955-1959)<\/i><\/b><br \/>\nAmerikal\u0131 r\u0259ssam, m\u00fcc\u0259rr\u0259d ekspressionizm, konseptual inc\u0259s\u0259n\u0259t v\u0259 pop-s\u0259n\u0259tin n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259rind\u0259n olan Rau\u015fenberq \u00f6z \u0259s\u0259rl\u0259rind\u0259 kollaj v\u0259 haz\u0131r texnikaya meyl g\u00f6st\u0259rib, i\u015fl\u0259rind\u0259 m\u00fcxt\u0259lif zibil tullant\u0131lar\u0131ndan istifad\u0259 edib. &#8220;Monoqram&#8221;-da qoyunun avtomobil \u015finin\u0259 ke\u00e7irildiyi t\u0259svir olunub. \u018fs\u0259r Stokholm m\u00fcasir inc\u0259s\u0259n\u0259t muzeyind\u0259 saxlan\u0131l\u0131r.<\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\" src=\"http:\/\/www.buro247.az\/images\/Robert_Rauschenberg_Monogram_1955-59.jpg\" alt=\"D\u00fcnyan\u0131n \u0259n q\u0259rib\u0259 8 inc\u0259s\u0259n\u0259t \u0259s\u0259ri\" width=\"635\" height=\"479\" \/><\/p>\n<p style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><b><i>Maks Klinqer, &#8220;\u018flc\u0259k&#8221; (1881 &#8211; 1898)<\/i><\/b><br \/>\nSimvolizm c\u0259r\u0259yan\u0131n\u0131n n\u00fcmay\u0259nd\u0259si olan alman r\u0259ssam Maks Klinqer h\u0259m d\u0259 heyk\u0259lt\u0259ra\u015f kimi tan\u0131n\u0131b. XIX \u0259sr\u0259 aid &#8220;\u018flc\u0259k&#8221; \u0259s\u0259rind\u0259 ki\u015fi \u0259lc\u0259yini yer\u0259 salan qad\u0131n g\u00f6r\u00fcn\u00fcr. Klinqer bu \u0259s\u0259ri il\u0259 g\u00f6st\u0259rir ki, bir \u00e7ox s\u00fcrrealist ideyalar \u0259srin sonunda yer\u0259 d\u00fc\u015f\u0259c\u0259k.<br \/>\n<a href=\"http:\/\/kultur.az\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Max_Klinger_A_Glove_1881-1898.jpg\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter wp-image-7345 \" src=\"http:\/\/kultur.az\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Max_Klinger_A_Glove_1881-1898-300x146.jpg\" alt=\"Max_Klinger_A_Glove_1881-1898\" width=\"506\" height=\"247\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"b-sidebar\">\n<div class=\"banner\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><\/div>\n<\/div>\n<div class=\"b-article-resource\">\n<div class=\"b-article-butlinks clear\" style=\"font-weight: inherit; font-style: inherit;\"><\/div>\n<\/div>\n<p class=\"bawpvc-ajax-counter\" data-id=\"7344\">Yaz\u0131ya 726 d\u0259f\u0259 bax\u0131l\u0131b<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00d6t\u0259n \u0259srin 20-ci ill\u0259rind\u0259 Fransada yaranm\u0131\u015f, XX \u0259srin b\u0259dii m\u0259d\u0259niyy\u0259tind\u0259 avanqard c\u0259r\u0259yan say\u0131lan s\u00fcrr\u00fcalizmin n\u00fcmay\u0259nd\u0259l\u0259ri inan\u0131rd\u0131lar ki, inqilab yuxularda ba\u015flay\u0131r. Psixoanalizmin banisi Ziqmund Freydd\u0259n ilhamlanaraq, s\u00fcrrealistl\u0259r t\u0259ht\u0259l\u015f\u00fcur inc\u0259s\u0259n\u0259t yaratma\u011fa ba\u015flad\u0131lar. Onlar aras\u0131nda d\u00fcnya inc\u0259s\u0259n\u0259ti tarixind\u0259 iz qoyan n\u00fcmun\u0259l\u0259r d\u0259 az deyil. Salvador Dali, &#8220;X\u0259r\u00e7\u0259ng-telefon&#8221; (1936) Dalinin 1936-c\u0131 ild\u0259 s\u00fcrrealist r\u0259ssam Eduard Ceymsl\u0259 birg\u0259 yaratd\u0131\u011f\u0131 &#8220;X\u0259r\u00e7\u0259ng-telefon&#8221; [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8,4],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7344"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7344"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7344\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7346,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/7344\/revisions\/7346"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7344"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=7344"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kultur.az\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=7344"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}